Ensamheten.
Men det är bara att bita ihop och härda ut. Jag har la så gott som installerat mig i vår nya lägenhet. Men när barnen inte är här tar ensamheten över och jag blir typ handlingsförlamad. Jag har ingen motivation till något utan dom. Men jag försöker, det är nu jag borde göra allt så jag slipper när barnen är här och jag bara kan fokusera på dom. Jag tänker på dom hela hela tiden! Vissa dagar är värre än andra såklart men fan vad jobbigt det är!
I måndags var en gammal gymnasiekompis här och tatuerade mig. Han har studio och så men kunde göra hembesök vilket var sjysst. Så slapp jag dra iväg.
Vi hade mycket att tjöta om, 8 år efter gymnasiet. Det hinner hända mycket på 8 år ändå. Det slutade med att jag fick en måne på högra ringfingret och en triangel på vänstra ringfingret och prickar nedanför alla naglar.

Jag är as nöjd!
Vi hörs snart igen. Bye.